Det här med att leva dubbelliv som jag gör är ganska konstigt. Imorse åkte jag från Uppsala och kände verkligen att jag åkte bort, hemifrån, men trots det så hamnade jag efter ett par timmar med bil/väntan/flyg/tunnelbana hemma igen. Det råkade bara vara ett helt annat hemma, i ett annat land och en annan stad. Efter några veckor i Uppsala hade jag nästan glömt bort att jag och Olof hade ett alldeles eget, ganska fint (om än väldigt litet) bo i London. Att komma tillbaka kändes faktiskt riktigt kul och jag ser fram emot vårterminen.
Jullovet har varit toppen, med en ganska bra balans mellan plugg, jobb, vila och umgänge. Jul och mys i Sikhjälma, nyår hos Jonas, släktfest hos Morfar, skidåkning i Kungsberget. Tiden räcker ju aldrig till helt och man önskar alltid att det finns mer tid att träffa folk, men jag tycker i alla fall att jag har hunnit med det mesta. Jag känner mig lite halvutvilad och det behövs verkligen - imorgon har jag sluttenta i en kurs, på tisdag ska jag lämna in en labbrapport som inte är så färdig som den borde vara, och på måndag nästa vecka ska jag hålla en presenation som jag nästan inte har börjat med. Därefter blir det Oxford-intervju att tänka på/oroa sig för/se fram emot.
Något annat jag ser fram emot nu är att få lite rutin och vardag igen. Jag ser fram emot att komma igång med pluggandet ordentligt och jag längtar verkligen efter att börja träna ordentligt igen! Utan gymkort och med så mycket gott att äta hemma känns det verkligen välbehövt.
Trots en jobbig första vecka här så är jag verkligen optimistisk inför den nya terminen!
No comments:
Post a Comment