Äntligen!

NU skulle jag vilja påstå att jag har fått jullov. Jag är äntligen färdig med min projektrapport för programmeringskursen jag läser och imorgon har jag bara en lektion. Som jag har jobbat den här veckan! Så gott som all tid har varit fylld med programmering eller rapportskrivande, så nu känns det fantastiskt skönt att vara färdig. Jag har verkligen pendlat mellan hopp och förtvivlan under det här projektet och har haft svårt att slappna av och tänka på annat under tiden. I lördags var jag inbjuden på jullunch hos den filippinske ambassadören, men jag avböjde i sista sekund på grund av allt arbete. Tydligen var en av Sugababes där så det var ju verkligen en felprioritering! (Nja..)

Imorgon blir det lite mer julklappsshopping, lunch med gamla korridorskompisar, middag med kurskamrater och till slut utgång. Det är verkligen på tiden! Att jag sedan åker hem redan på lördag kan jag inte alls förstå än.

Jag gav mig själv lite ledigt på eftermiddagen idag också och lyckades hitta en present och en tidig julklapp till mig själv. Jag har varit på jakt efter en svart kavaj länge och hittade nu äntligen en på Oxfam från Zara för £ 7 - ett riktigt fynd alltså!

Nu ikväll blir det lite ordentligare hemmaträning än vanligt (pilatesboll är ett jättebra julklappstips för alla som inte redan har en!), sen blir det julmys med Klassisk Jul på P2s webradio (tack för tipset Andreas!). Jag har för övrigt kommit på att jag skulle hata att bo själv. Det är verkligen tråkigt att vara ensam!

För bra för att vara sant?

På SvDs hemsida kan man idag läsa en väldigt kort, och tyvärr ganska innehållslös, artikel om något som låter rätt fantastiskt. Det handlar om behandling av patienter som lider av ätstörningar och är en ny form av kognitiv beteendeterapi. I studien behandlades 154 personer, varav de flesta blev av med symptomen på ett drygt halvår! Av dessa så kvarstod förbättringen för två av tre efter ett år. Det står inte om vad patieterna hade för exakta problem innan och tyvärr inte alls vad metoden går ut på, men jag tycker det låter otroligt. Tänk om det kunde vara så lätt! Jag försökte söka på CBT-E, som behandlingen heter, men fick tyvärr inga svar. Jag ska fortsätta spana och hoppas verkligen att det är så bra som det låter!

Second hand-fynd!

Som motreaktion på alla modebloggar tänkte jag slå ett slag för second hand-shopping! Jag har redan nämnt hur kul jag tycker det är här i bloggen, och om jag lyckas inspirera så mycket som en person att köpa mer second hand är jag väldigt nöjd. Just att köpa mindre nytt är mitt absolut bästa tips för att vara snällare mot miljön. Det är dessutom billigt och roligt! Här kommer några av mina senaste fynd.Så gott som nya Pertti Palmroth-stövlar från Emmaus i Uppsala. För runt 180 kr var de verkligen ett fynd. Varma, sköna och otroligt snygga!Kanske mitt bästa köp hittills? Den här klänningen köpte jag i en jättemysig second hand-butik vid Portobello Market här i London för ett par veckor sedan. £ 20 kostade den och är från 70-talet.

Dessa jättesnygga stövlar köpte jag samtidigt som klänningen på Portobello Market, för £ 30. Jag måste erkänna att de inte är lika sköna som Pertti Palmroth-stövlarna, men ändå perfekta för en utekväll!

Jättesöt (och skön!) vardagsklänning från vår närmaste Oxfam, köpt för under £ 10. Fållen nertill har jag sytt själv, klänningen var från början knälång och rak.
Favoritpumpsen från favoritaffären. Dessa köpte jag i våras på Kupan i Uppsala (ligger i Boländerna och är väl värt ett besök!) för otroliga 30 kr.

Vardagsfin tunika (oanvänd?) från FARA för några pund.

Jag hoppas jag har inspirerat någon nu (själv är jag iallafall nöjd som fått skryta med mina fynd). För de som är sugna vill jag rekommendera några second hand-affärer i Uppsala. Kupan, som säljer för Röda Korset, ligger i Boländerna, har ett trevligt fik och kanske störst utbud. De är dessutom otroligt billiga. Emmaus vid Vaksala torg har också riktigt billiga och fina saker - jag har nog aldrig varit där utan att hitta något. Klädkammaren har jättemycket fint och nästan nytt. Om du är ute efter jeans är det allra bäst! Det är lite dyrare men ändå billigare än nya plagg i de vanliga affärerna. Allra finast, men också dyrast, kläder finns på Ragdoll där det är en ren fröjd att bara gå och titta.

Den perfekta julklappen?

Äntligen, den perfekta flickvännen är skapad! På SvD.se står det om en kanadensare som har samlat ihop sina sparpengar och byggt den partner han alltid drömt om. Hon kan diska, kela, mixa drinkar, läsa högt ur tidningen och till och med simulera orgasmer (vad det nu betyder) - alltså allt en riktig flickvän bör kunna. Hon kan redan säga 13000 meningar men det tycker jag verkar lite överflödigt. Så mycket kan väl inte en flickvän ha att säga, eller..?

Men håll det här hemligt nu, för om det här blir större riskerar nog alla nuvarande flickvänner sluta upp som singlar. Vem skulle kunna säga nej till den Perfekta Flickvännen? Jag tvivlar på att det kommer komma en manlig variant, så vi riktiga tjejer får nog helt enkelt klara oss själva i framtiden.

Ironi

Med tanke pa gardagens inlagg sa tyckte jag det var valdigt ironiskt att jag idag cyklade vilse pa vag tillbaka fran jobbintervjun (som nog inte gick vagen). Det tog ungefar 20 minuter att cykla dit och en timme att cykla hem. Det var iskallt ute och jag cyklade bokstavligen talat runt i cirklar. (Jag trodde tidigare att sant bara hande i filmer.) Alltsa - cykel ar inte alltid battre an tunnelbana eller buss..

Idag ar inte en bra dag men man maste ju anda kunna se det roliga anda, eller hur?!

Bara vardag

Idag när jag cyklade till skolan slogs jag ännu en gång över hur fantastiskt skönt det är att cykla istället för att åka buss eller tunnelbana som alla andra stackare gör här. Jag skulle verkligen bli tokig om jag behövde sitta inlåst i tuben en timme varje dag, bland alla människor som ser ut som att livet inte alls är värt att leva. Gratis motion är inte heller helt fel - särskilt inte när man har så mycket att göra som jag har just nu. När man dessutom har en så fin cykelväg som jag har blir det ännu bättre. Idag var en sådan där dag då London verkligen var så vackert som det kan vara, så vackert att jag trots ont om tid var tvungen att stanna och plocka upp kameran och ta några bilder på vägen till skolan imorse. Är det inte fint i Hyde Park en kall vintermorgon? Vinter är naturligtvis inte vinter i svenska mått mätt, utan runt nollgradigt och faktiskt ganska behagligt cykelväder.

Igår fyllde Olof 23 och det skulle naturligtvis firas. Vi hade turen att ha Hannes på besök, men oturen att båda bröderna var jättesjuka så det hindrade naturligtvis firandet. De låg hemma och hostade i varsitt hörn medan jag var i skolan och sedan på möte, men på kvällen lyckades vi ordna lite mys iaf. Ost, vin och choklad blev det - perfekt för födelsedagsbarnet!

Just nu är min hjärna mest mos efter alldeles för mycket programmering på eftermiddagen. Jag har verkligen en hatkärlek till programmering. Det är ju fantastiskt tillfredställande när det fungerar men otroligt frustrerande när det inte gör det. Idag var en sådan dag då det inte fungerade, inte roligt alltså, men nu tror jag att jag har kommit på hur jag ska göra så det alldeles kliar i huvudet på mig. Då jag varken har koden eller något program hemma så får jag snällt vänta tills imorgon.

Imorgon ska jag också på jobbintervju, så då får ni hålla tummarna för mig. Intervjun är för ett mentorsjobb och trots att jag kanske egentligen inte har tid så vill jag verkligen ha jobbet! Det här året blir utan tvekan det dyraste så lite extra pengar skulle göra gott. Dessutom är det ju väldigt roligt att jobba som mentor! Där kan vi verkligen prata om tillfredställande jobb (och inte alls lika frustrerande som programmeringen).

Nej, det här vart verkligen ett långt inlägg om alldeles ingenting. Nu ska jag fortsätta mysa med Lisa Ekdahl och låtsas plugga. Ha en bra kväll!

Trasiga kvinnor

I både SvD och Aftonbladet går det idag att läsa om kvinnor som på ett sätt eller annat bryter ner sig själva totalt. Trots att det är en enorm skillnad mellan anoroxi och "duktig flicka"-syndrom så tror jag att det i grund och botten ofta handlar om samma sak, nämligen förvridna uppfattningar om vad som förväntas av en. Anorexi handlar helt klart om förvridna uppfattningar om sin egen kropp, men det drivs ju av en minst lika förvriden uppfattning om hur världen ser ut och vad som är eftersträvansvärt.

Varför lider kvinnor i större utsträckning än män av självskadebeteende? Och ännu viktigare, vad kan man göra åt det? Kraven det hela tiden pratas om tror jag oftast kommer inifrån personerna själva, och det är ju då det är som svårast att komma åt dem. Kvinnorna det står om i SvD, som försöker balansera karriär med hemmafruliknande beteende hemma, tror jag, om inte bara från sig själva, mest känner krav från andra kvinnor. Naturligtvis finns det familjer där män inte alls tar ansvar, men mycket tror jag handlar om att kvinnorna känner större krav på att prestera i hemmet. I artikeln stod det om "cup cakes" och "scrap booking", som för mig bara låter tröttsamt amerikanskt, men samtidigt förstår jag behovet att vara sådär duktig.

Själv tror jag stenhårt på att lagom är bäst, och att mycket handlar om att sätta gränser. Det går inte att göra allt perfekt och det behövs inte heller. Jag önskar bara att fler människor kunde se det, istället för att förblinda sig själva och börja göra saker de bara mår sämre av. Varför kan alla inte bara vara snälla mot sig själva..?

Underbar mamma + choklad = glädje

Tänk att så lite kan göra så mycket! Jag har haft en ganska bra dag idag, men var ändå rätt trött och less när jag kom hem plaskblöt efter en cykeltur i regnet och tre rätt misslyckade timmar i labbet. Som vanligt frågade jag i receptionen om jag hade fått post, och trots att jag inte alls väntade mig det, så visste jag precis vad paketet innehöll när jag såg mammas handstil på ett Uppsala universitet-kuvert. En julkalender i år också! Mitt dåliga humör var som bortblåst och jag hade helt plötsligt all energi i världen. Om ändå alla hade mammor lika fina som min.

Nu har jag och Olof smaskat i oss två chokladbitar var och nedräkningen till julen kan börja på riktigt. I år behöver jag den här pausen mer än vanligt och lugn och ro med familjen i Sikhjälma känns som en underbar kontrast till Londonlivet med tillhörande stress och plugg.

Julklappsfunderingar

Det är svårt det där med julklappar.

Egentligen skulle jag vilja ge bort getter, toaletter eller barnmorskor till alla jag känner men det går ju inte, för det gör ju mest mig själv glad. Om jag bara hade lite mer pengar skulle jag iallafall se till att alla julklappar jag köpte var rättvisemärkta eller ekologiska, men tyvärr är det dyrare. Favoritklädmärket här är People Tree och där skulle jag utan problem kunna hitta massor med julklappar. Globalen i Uppsala säljer en del av deras kläder och även en massa andra fina saker. Jag skulle annars vilja köpa presenter från Röda Korsets eller Rädda Barnens (som tyvärr verkar ha stängt?) webshoper, för att göra dubbelt gott med mina pengar.

Begagnade saker skulle jag också vilja ge bort, men jag är rädd att folk inte skulle uppskatta det så mycket som jag skulle. Själv köper jag ju i princip bara begagnade kläder och skor till mig själv och tycker det är det roligaste som finns. Det är ju bra på alla sätt och vis! Att låta bli att köpa nytt är ju ett otroligt enkelt sätt att spara på resurser. Second-hand kläder är dessutom billigare och unikare. Vad är oddsen att du har samma klänning som någon annan på festen om den är köpt på Myrorna och gjord för 30 år sedan? Enligt mig är det helt onödigt att köpa nyproducerade saker när det redan finns så mycket gammalt fint. Håller man bara ögonen öppna kan man utan problem hitta nästan allt man behöver på second hand-affärer.

Hur som helst så tänker jag lägga mina egna principer åt sidan under julklappshandlingen. Att ge bort julklappar som folk blir glada över är ju det roligaste med julen, så jag får fokusera på det istället. Jag letar fortfarande efter de perfekta julklapparna och tar gärna emot tips! Ni som jag inte redan har pratat med, men som förväntar er julklappar av mig får jättegärna höra av er med önskemål.

Nu när ni har läst om vad jag helst skulle vilja ge bort så kanske ni också förstår vad jag helst skulle vilja få..?

Pimp that snack

Snabbinlägg om den trevliga eftermiddagen. Rowan har jättelänge pratat om en sida på nätet, Pimp that snack, där folk laddar upp bilder på jättestora kopior de har gjort av chokladkakor etc. För att han skulle sluta tjata gick vi till slut med på att "pimpa ett snack" med honom och idag var den stora dagen. Andy, som nog inte är någon expert i köket, bestämde sig för att live-blogga händelsen och resultatet finns på http://aiusepsi.co.uk/2008/almost-liveblogging-snack-pimping/. Skapelsen är inte färdig än, men jag, Olof och Susan lyckades ta oss därifrån så nu följer jag live-bloggandet med spänning hemifrån (eller?).

Drömmar om Filippinerna

Igår blev en jättefin kväll med prat om minnen och framtidsplaner med Filippinerna-gänget. Vi träffades på en jättetrevlig pub i Kensington (Builder's Arms - helt klart värt ett besök!) och drack vin och bara myste hela kvällen. Det var verkligen roligt att träffa dem igen ett par månader efter att vi skildes åt i Hong-Kong/Manila!

Roligast på kvällen var nog ändå att höra mer om framtidsplanerna för projektet. Allt ser lovande ut nu och det verkar som att Imperial kommer stödja det mer och ta större ansvar i framtiden, vilket ju är jättekul. Planen är att projektet ska växa rätt rejält och istället för att bara hjälpa en skola, som i somras, så ska studenter skickas ut till fler skolor i olika delar av världen. Det är där vi kommer in i bilden! Steve var ju den som ledde projektet i somras och var med på skolan utan att själv lära ut, men eftersom de ska åka till fler skolor i år behövs fler gruppledare. Vi som var lärare i år verkar ligga ganska bra till för de posterna, eftersom vi redan har varit lärare själva och vet en del om vad som fungerar om inte fungerar. Ingenting är alls bestämt än men det ska bli spännande att se vad som händer! Det var verkligen inspirerande att prata om det igår och jag hoppas absolut att jag kan fortsätta vara delaktig i projektet.

Efter allt prat om nästa års planer kanske det passar med några bilder från resan till Filippinerna i somras?

Nä, nu är det dags att sluta drömma och ta tag i dagen. Jag tänkte skriva lite labbrapport på förmiddagen (inte min favoritsak att göra) och ska sen åka hem till Rowan och leka med fysik-gänget i eftermiddag.

Ha en bra dag! =)

Godmorgon Världen!

Det blev en blogg för mig också till slut. Jag har varit sugen ett tag och gör nu äntligen slag i saken. Vad den ska handla om får vi se, men jag tänker mig en blandning av vad som händer i mitt liv, i världen och lite allmänna reflektioner.

Vi kan ju börja med en lite snabb uppdatering om vad som händer i mitt liv. Höstterminen i allmänhet har varit riktigt stressig med mycket att göra, men det är ju kul att det händer saker. Första ansökan till Master-utbildning nästa år är inskickad och jag väntar spänt på svar. Fairtrade-föreningen på Imperial, som jag är ordförande för, ordnade sitt första "event" i torsdags och trots (eller kanske eftersom) jag var så nervös att jag höll på att spricka innan så gick allt riktigt bra. Vi hade en chokladfest med chokladkakor, chokladfontäner, kaffe, te och vin (såklart var allt rättvisemärkt). Jag hade bjudit in en talare också, som gav en intressant presentation om sitt företag som importerar kaffebönor från ett rättvisemärkt koperativ i Costa Rica och säljer vidare i Europa. Det kom massa människor och folk verkade nöjda i allmänhet!

På tal om Fairtrade så ska Starbucks, från och med slutet av nästa år, endast sälja rättvisemärkt kaffe i alla sina cafeer i Storbritannien! Jättekul tycker jag förstås. Det säger ju ingenting om Starbucks, som bara vill vända sina försäljningssiffror uppåt, men mycket om folks åsikter om Fairtrade. Att Starbucks fattar det här beslutet betyder ju att de tror att folk hellre köper deras kaffe om det är rättvisemärkt och bara det är ett framsteg!

I helgen blir det en hel del plugg, men ikväll ska jag träffa gänget jag åkte till Filippinerna med i somras och det ska bli jätteroligt. Det ska bli spännande att höra vad det finns för planer nästa sommar, och se hur vi som åkte i år kan vara med och utveckla det.

Nu blir det plugg, men ha en bra dag och välkomna hit!